en liten jävla blogg typ

eller ännu hellre skicka:
osthyvel
knäckebröd
mineralvatten med smak av fläder eller jordgubb eller lingon eller…
vitlökspress
cykelhjälm
ny ribb-botten (eller åtmistone en häftpistol)
svenska pocketböcker med handling i svensk nutid, dock helst inte om kvinnor med lyxproblem i yngre medelåldern
en rörmokare, gärna med ytterligare kunskaper i spackling av tak

För tre veckor sedan skämtade jag om behov av cykelhjälm.
För två veckor sedan var det inte så jävla kul längre när jag satt en timme för att stoppa blodflödet från huvudet.
Några dagar senare investerade jag i breda röda presentband. De pryder nu alla takbjälkar och hörn i min lägenhet. Det är inte snyggt, men man vänjer sig. Och de matchar nästan soffan och stolsitsarna.
För en vecka sedan tog jag semester från mina takbjälkar för att forska på annan ort, och bo i ett kapell (visserligen med takbjälkar) med sådär en 5 meter i tak. Det hjälpte föga. Fråga mig inte hur det gick till, men finns det inte bjälkar så kan man alltid ramla med huvudet före in i en oväntat hård vägg och landa på en hel massa fossil, som i processen på något sätt förökade sig.
Nu är jag tillbaka på vinden i La Latina, med funderingar på hur man skulle kunna sy en käck huvudbonad av bubbelplast och rött tyg (det senare för att matcha soffan och de röda banden).

Jag känner att det är dags att komma ut: ja, jag är brännjävlig på att ramla och gå in i saker, oavsett när var hur. Finns det något slags 10-stegsprogram för sånt här? Och vidare, finns det KBT-experter på nyutvecklade fobier för takbjälkar, sluttande ytor, trätrappor, trottoarkanter, trösklar osv?

Någon sa att kanske du skulle kunna skriva positiva och roliga saker på din blogg – bra saker som händer i Madrid… Eh jo. Nedanstående är ju rätt kul på sitt sätt. Tveksamt om det räknas till bra saker.

***1st letter to landlady, 2 nights in Madrid
Hola Maria!
I had to spend all day yesterday cleaning; redo the dishes, scrub under the sink, wet wiping all surfaces etc etc – but still long dark hair and noodles keep crawling over the floor. I am a bit disappointed as you can understand.
I found the missing screws for the chairs and fixed them + draw the screws in the bed tighter. The almost clogged-up drain in the shower I haven’t managed to fix though.
Where do I put trash? Is there a bin anywhere in the house?
/ Cheers! Cajsa

***2nd letter to landlady, slightly later the same morning
Hi again…
When showering this morning I realised the water is hardly running through the drain at all…
Also, the shower curtain has molded – I wouldn’t mind having it replaced… 😉
Seeya! Cajsa

Till saken hör att dessa brev skrevs för att lägenhetsägaren Maria skulle komma in samma “morgon” vid 11-tiden för att byta ut de 5 glödlampor som var trasiga. Hon kom in vid 18-tiden någon minut innan jag själv kom från jobbet, och hade precis börjat läsa breven. Jag visade på all smuts som fortsatt krypa fram från okända hål. Koncentrationen av damm och hår var större under möblerna och i hörnen av lägenheten, så jag antar att städerskan bara sopar lite runt möblerna.
Maria gav sig på avloppet (i högklackade stövlar och kort pälsjacka) vilket medförde en våldsam stank men med lika jävla illa genomrinning. Intressant nog var avloppet inte igenkläggat av hår och allmänt äckel, utan verkade fullt av sand och odefinierade flak… Maria meddelade att hon skulle komma in med propplösare nästa morgon. Och att hon skulle skicka hit städerska om sådär en två veckor. Efter nästan tre veckor har jag inte sett till någon propplösare, och inte heller någon städerska. Vad “morgon” innebär i Spanien är ganska oklart för mig.
Mysteriet med den framkrypande smutsen och avloppet fick i alla fall en förklaring några dagar in på den första veckan. Efter två blåsiga dagar kunde jag konstatera att det nu var grus i halva sängen och alla kläder var täckta av grått fint pulver. Det faller alltså puts och cement från taket, mer i vissa delar av lägenheten där gliporna är större mellan takbjälkarna och det mystiska innandömet. Efter att ha möblerat om så är kläderna någorlunda rena och sängen har bara grus i ett hörn (däremot så ramlar ribb-botten ur varje gång jag sätter mig på den). Jag måste dock sopa varje dag och starta morgonen med rörmockande. Alltihop är så absurt – och inte minst för att jag betalar sådär en 14.000SEK i månaden för att bo här – att man inte kan göra annan än garva åt allt. Lägenheten och jag känner varandra väl vid det här laget, av flera anledningar, och någon slags hatkärlek har uppstått mellan oss. Ibland myser vi ihop. Ibland bekämpar vi varandras egenheter med alla medel.