Min tes har länge varit att man måste ha en dinosaurie, ett genom av något sjukdomsalstrande eller en suddig bild på en elementarpartikel för att publicera i Nature eller Science (för att publicera i PNAS så måste åtminstone en av medförfattarna vid något tillfälle ha —- jag insåg just att jag verkligen inte borde fortsätta den meningen).
Nu kan vi alltså foga “vetenskaplig undersökning” av svininfluensa till den relativt korta listan på ämnen som Nature publicerar – och jäspalt var det inte så att det handlade om något sjukdomsalstrande (genom följer).
Ett forskarlag (som det så fint heter när det rapporteras i svensk media) har räknat ut dödligheten i influensan. Den är ca 0,3 procent. I USA. Det datum som det sexhundrafyrtiandra fallet rapporterades från amerikanska laboratorier.
Såhär några dagar (4) efter att studien publicerades online så kan man konstatera att USA utvecklat nya effektiva botemedel mot det fruktade H1N1 (eller HettNett som vi säger i branschen). Hur skall man annars kunna förklara de senaste resultaten? Ett annat forskarlag (eller… jag själv genom en sådär 3 minuters forskning) har alldeles nyss konstaterat att dödligheten nu (as-of-this-morning) är nere i närmare 0,1 procent. I USA. Som dyskalkyliker kan jag ju ha kommit fram till fel resultat när jag delade 3 med 2618.
Dödligheten i Mexico ligger dock fortfarande på närmare 0,3 procent. (Här delade jag 56 med 2059 om någon vill kontrollräkna. Jag fick det till 0,02719766877124818 och sedan avrundade jag lite.)
Jag kan också ha räknat fel när jag hävdar att antalet dödsfall i USA faktiskt har ökat med 50% sedan studien publicerades. (Här delade jag 1 med 2. Det kan ju ha varit väldigt fel. Det är väldigt förvirrande med procent.)
