Är det med tandutdragningar som med piercingar och silikon? Att har man väl börjat så kan man inte få nog?
Jag ser oroväckande mycket fram emot nästa käkoperation.
Och sedan känner jag lite hur det redan börjar krypa i munnen på mig (hm. inte så lyckat uttryck kanske.) – vad skall jag göra härnäst?
Om tvååenhalv vecka så är det totala antalet dragna / utkarvade / krackelutbända tänder fyra (4). Det är ett väldigt lågt tal? Eller?
Jag erkänner. Jag har sett ut nästa offer. Vänster överkäke har varit orörd länge nu. Kanske är det dags snart. Kanske skall jag trappa upp och gå till en spansk tandläkare?